Riskkapitalet sinar och vad gör då regeringen? Jo, man delar ut 690 miljoner kronor och tar tillbaka 1,6 miljarder i ökad skattebörda från företagen.
Flera indikatorer pekar på att det riskvilliga kapitalet nu sinar i en omfattning vi inte har sett på många år, samtidigt som i stort sett alla ledande politiker inom EU vittnar om hur viktigt det är att vi satsar på innovationer. Innovationerna ska nämligen ta oss tillbaka till toppen i världsekonomin och dessutom rädda oss från allahanda klimatproblem inklusive den globala uppvärmningen. Till och med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg vet numera hur man uttalar ordet – Innovation – och när vi hade besök av näringsministern Annie Lööf i förra veckan intygade hon med enfas hur viktigt det är. Hon flaggade för att det skulle komma ett förslag i denna veckan på ett mycket efterfrågat riskkapitalavdrag för dem som investerar i tidiga skeden.
I måndags presenterade man två förslag. Det första, kallat riskkapitalavdrag, är för privatpersoner som satsar pengar i små bolag. Hela avdraget ska betalas tillbaka när aktierna säljs och det är en räntefri skattekredit. Det andra förslaget är ett anstånd med att betala en del av arbetsgivaravgiften för bolag som har fått nytt kapital. Anståndet löper med ränta. Ett särskilt bekymmer med detta förslag är att företagaren personligen kan tvingas betala om bolaget går dåligt. Huvudproblemet är att inget av förslagen ger någon verklig skattelättnad, utan är just krediter.
Riskkapitalavdragen skulle kosta statskassan 290 miljoner kronor per år. Kostnaden för anstånd med arbetsgivaravgifter blir 400 miljoner kronor per år. Man föreslår också att det finansieras genom att rätten att göra avdrag för representation avskaffas. Det ökar statens inkomster med 1 600 miljoner kronor per år.
Man föreslår alltså att ”stimulera” kommersialiseringen av innovationer med 690 miljoner kronor per år och samtidigt tar man tillbaka 1,6 miljarder kronor från företagarna, vilket i sin tur drabbar den restaurangnäring som man ville gynna genom att sänka restaurangmomsen med 50 % som kostar oss 5 miljarder om året. ”Sorry. I just don’t get this”
Är det här ett bevis på att man inte helt enkelt inte vill eller vågar se insatser för att stimulera kommersialiseringen som en investering?
Avslutningsvis vill jag gratulera Linus Wiebe till posten som Innovationsdirektör vid Lunds universitet. Oerhört glädjande! Det är visserligen bra för kontinuiteten att Linus fortsätter i rollen med tanke på all tidigare turbulens. Men det är framför allt de kvaliteter som Linus besitter som borgar för ett gott resultat.

Finansdepartementet är betydligt starkare än Näringslivsdepartementet, Annie Lööf får buga och bocka för Anders Borg. Det ser vi här genom Hans ledare, men det finns också otaliga exempel ute i det vardagliga företagandet. Inte minst genom Skatteverkets agerande.
Skulle man inte kunna dra igång insamlingar som diverse hjälporganisationer ägnar sig åt, fast här blir ju slantarna direkt öronmärkta. Kanske starta en webb sida där folk kan gå in och läsa in sig lite innan dom ger ett bidrag eller köper in sig.